2 Feb 2015
Foto: Fredrik Mårtensson
En egen, grundlig utredning med konkreta förslag på att etablera en läkarbemannad ambulanshelikopter. Så har överläkare Fredrik Granholm väckt liv i debatten om akuttransporter inom Landstinget Västernorrland.
– Jag har svårt att acceptera att Västernorrland som enda landsting i norr saknar en egen luftambulans. Utredningen är mitt bidrag till att få igång en diskussion, säger Fredrik Granholm, som arbetar vid akutkliniken på Länssjukhuset i Sundsvall.
Hur har du jobbat med utredningen?
– Det har dels handlat om att gå igenom olika ambulanshelikopterutredningar på nationell nivå och inom ett par landsting, dels har jag tittar på situationen i Norge och Danmark där jag haft nytta av att gå en skandinavisk utbildning för specialister inom prehospital sjukvård.
Den elvasidiga utredningen har varit ett fritidsprojekt med slutsatser som Fredrik Granholm nu överlämnat till landstinget. Han föreslår en läkarbemannad ambulanshelikopter med stationering i Sundsvall som kan bli en resurs för både Västernorrland och de nordliga delarna av Gävleborg.
Kostnaden är beräknad till 45-50 miljoner kronor per år.
– I dag finns både ambulansflygplan och ambulanshelikoptrar i Norrbotten och Västerbotten. I Västernorrland har vi ingenting av det och det är inte en rimlig situation.
Vilka är fördelarna?
– Jag ser ett tydligt mönster i min kliniska vardag att utvecklingen hela tiden går mot att akutsjukvården blir alltmer tidskritisk. Den medicinska nyttan är uppenbar för viktiga diagnoser som hjärtinfarkt, trauma och stroke.
– I dag tvingas vi låna in helikoptrar från Lycksele eller Östersund med den osäkerhet den innebär. Finns en helikopter tillgänglig? Får vi klartecken att låna den? Det kan fördröja en transport till universitetssjukhus med ett par timmar.
Fredrik Granholm påpekar att utvecklingen snarare gått bakåt i Västernorrland. Tidigare har akutsjukvården haft tillgång till helikopter i Sundsvallsregionen via Sjöfartsverket och dåvarande Vägverket. Men de möjligheterna saknas numera.
– Jag är lite bekymrad över att alla det finns en nationell samsyn om behovet av mer luftambulanser som inte märks i diskussioner på landstingsnivå. I Norge har exempelvis flera utredningar visat att upp till tolv procent av uppdragen med läkarbemannad ambulanshelikopter var livräddande i förhållande till att använda vägambulanser, säger Fredrik Granholm.
Gå till artikeln här.
13 Jan 2015
Västra Götalandsregionens enda ambulanshelikopter fortsätter vara stationerad på Göteborg city airport i Säve året ut. Till veckan tas beslutet om att gå samman med Värmland och Dalarna om en ambulanshelikopter.
FOTO: TT
Nästa år stänger flygplatsen i Säve, det är beskedet chefen för ambulanshelikopter-verksamheten Per Arnell nu fått av flygplatsledningen.
Var helikopterns bas sedan ska ligga vet han inget om, säger han till P4 Göteborg men polisen, ambulanshelikoptern och Sjöfartsverket vill alla ha kvar utryckningsverksamheten på Säve.
Det kostar Västra götalandsregionen 50 miljoner kronor om året att driva en enda helikopter, men den nuvarande operaterören Norrlandsflyg har haft ekonomiska problem och har inte klarat att kraven på att alltid hålla en helikopter flygklar.
För att slippa den osäkerheten vill regionen samarbeta med Värmland och Dalarna. Tanken är att de tre områdena går samman i kommunalförbundet Svensk luftambulans där varje område har varsin helikopter.
Enligt Per Arnell säkrar man på det sättet tillgången till ambulanshelikopter.
Och tanken är dessutom att Västra Götalandsregionen, Dalarna och Värmland delar på en reservhelikopter för att alltid ha tillgång till en ambulanshelikopter i respektive område för att snabbt transportera svårt sjuka patienter.
Gå till artikeln här
8 May 2014
Den nya ambulanshelikoptern klarar inte kraven. Nu sätts den gamla helikoptern in igen, skriver GT.
Redan i anbudet skev det vinnande bolaget att helikoptern var för tung för fem personer.
Det skulle enkelt lösas genom att 30 kilo utrustning plockades bort, men det stämde inte, uppger Gotlands Tidningar.
Regionen har bytt ut en del utrustning, men helikoptern är fortfarande för tung visar en kontrollvägning i måndags. Tills problemet är löst kommer den gamla, vita helikoptern att sättas in istället från slutet av nästa vecka.
Henry Hansen, vd för Scandinavian Medicopter, säger till GT att anbudet utgick från de uppgifter som helikoptertillverkaren lämnat, vilka visade sig inte stämma. Han ska träffa sjukvårdsledningen i Visby under torsdagen.
Gå till artikeln här.
8 May 2014
Gotlands nya ambulanshelikopter uppfyller inte kraven. Nu har Scandinavian Medicopter och regionen beslutat att tills vidare sätta in en reservhelikopter.
Gotlands Tidningar har under veckan rapporterat att öns nya ambulanshelikopter inte uppfyller de regler som gäller i Europa. Den blir helt enkelt för tung när en läkare måste följa med på transportresor till fastlandet. Under torsdagen träffades därför Region Gotland och Scandinavian Medicopter, och då beslutades att det tills vidare kommer finnas två ambulanshelikoptrar på ön.
– Det är den plan vi har i nuläget. Vi placerar den vita helikoptern på Gotland tills vi funnit en lösning på det här. Den kommer till ön i nästa vecka, och tills dess kommer det finnas ett flygplan här för akuta transporter, säger Scandinavian Medicopters vd Henry Hansen.
Vad som sedan händer med den nya ambulanshelikoptern är oklart, men enligt Rolf Forsman, beställarchef på Region Gotland, är det inte troligt att den kommer finnas kvar på ön.
– Jag tror inte att det går att ändra och fila så mycket på den nya Bell-helikoptern att den uppfyller kraven. Den kan säkert användas till mycket, men troligtvis inte som ambulanshelikopter på Gotland, säger han.
Hur känns det då? Ni har ju varit med och anpassat den så den ska passa just er.
– Det är en besvikelse, det är det. Rent ambulansmässigt är den otroligt bra, men går den inte att flyga är det inte mycket att göra åt.
Samarbetet mellan regionen och Scandinavian Medicopter kommer att fortsätta, och om en månad kommer ett nytt möte att hållas mellan parterna. Rolf Forsman hoppas att man kan besluta att placera den vita helikoptern på ön permanent. Fram tills dess kör den vita helikoptern transporterna till fastlandet, medan den nya ambulanshelikoptern gör flygningar på ön.
Vad är det egentligen som gått fel i den här upphandlingen?
– Vi ställde rimliga krav i upphandlingen, men när ambulanshelikoptern fanns på plats uppfyllde den inte alla de krav vi hade. Jag kan väl säga som så att jag tror Scandinavian Medicopter känner sig lite förda bakom ljuset av tillverkaren.
Gå till artikeln här.
3 May 2014
Det går inte som tänkt med den nya ambulanshelikoptern. Regelkrångel gör att en läkare inte kan åka med när det behövs, skriver GT.
Inom kort kommer den nya ambulanshelikoptern att tas i bruk och då får inte en läkare åka med när det behövs.
Reglerna för den nya helikopterns maxlast ställer nämligen till problem.
Enligt EU:s flygsäkerhetsmyndighet får helikoptermodellen lasta 250 kilo mindre inom EU, jämfört med andra länder där den används.
– Viktbegränsningen gör att vi inte kan stoppa in så mycket folk som vi skulle vilja i helikoptern, säger Rolf Forsman, beställarechef vid Region Gotland, till GT.
Ombord på helikoptern finns pilot, navigatör, sjuksköterska och en patient. Men när en svårt sjuk person ska transporteras krävs ibland att en läkare åker med.
I nödfall får man då använda Sjöfartsverkets helikopter. Problem är där att det inte finns något avtal mellan myndigheten och regionen om att få använda deras helikopter. Nu ska hälso- och sjukvårdsförvaltningen träff Scandinavian air ambulance för att lösa problemet.
– Det allra bästa vore förstås att få till en ändring av reglerna, så att den nya helikoptern får lasta lika mycket inom Europa som i de 16 länder där den redan används som ambulanshelikopter, säger Rolf Forsman till GT.
Gå till artikeln här.
Ett utökat samarbete mellan Sverige och Norge ska ge säkrare och bättre vård för patienter som vårdas och transporteras med ambulanshelikopter.
– De som bor och vistas i gränsområdet mellan Sverige och Norge ska få säker och bra vård. De ska inte uppleva någon skillnad mellan en svensk eller en norsk hjälpinsats, säger Tobias Kjellberg, som är lanstingets representant i styrgruppen för projektet.
Landstinget i Värmland är ett av fyra landsting som ingår i projektet Luftburen ambulanssjukvård tillsammans med landstingen i Dalarna, Jämtland och Västra Götalandsregionen, som alla gränsar till Norge. Norsk deltagare i projektet är Luftambulanstjensten (ANS). För Värmland innebär det också att en ambulanshelikopter är stationerad i Karlstad år 2014.
Skillnader mellan länderna
Den luftburna ambulanssjukvården skiljer sig på många sätt mellan de båda länderna. Norrmännen har en lång tradition inom luftburen ambulanssjukvård med många helikoptrar och hög kompetens på området. Den luftburna ambulanssjukvården är samlad i en statlig organisation Luftambulansetjenesten ANS som ägs och finansieras av den norska sjukvården.
I Sverige är ambulanshelikoptersjukvården ofta organiserad så att landstingen och regionerna har det medicinska ansvaret men att en flygoperatör ansvarar för respektive landstings helikopter och piloter. Sju av Sveriges 20 landsting och regioner har ambulanshelikoptrar, men det finns idag inget krav på samordning.
Gemensam satsning med tre delprojekt
För att få till ett bättre nyttjande av de ambulanshelikoptrar som redan finns på båda sidor av gränsen mellan Norge och Sverige krävs gemensamma avtal, standarder, rutiner och tydlig ansvarsfördelning.
Ett andra delprojekt ska hantera medicinska ansvarsfrågor, myndigheters tillsynsansvar och hur man följer upp den vård som givits. Här ska man bland annat reda ut vem som gör vad vid akutinsatser över gränsen.
Ett tredje delprojekt hanterar operativa styrnings- och ledningsprocesser vid akutinsatser. Här ska man titta på behov av kartor, gemensamt sambandssystem och larmrutiner.
Nu startar projketet
Projektet startar nu och pågår till augusti 2014. Stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden är på nära sju miljoner kronor. Den norska delen finansieras av IR-midler som är en norsk fond för interregionala medel. Projektets totala värde är knappt 14 miljoner kronor.
Bildkälla: Landstinget i Värmland